VI jobbar med hur det går till då kontinentalplattor krockar, dras ifrån varandra eller glider längs med varandra.
Förkastningar av olika typer uppstår vanligen i gränsområdet mellan de tektoniska plattorna.
Bilden ovan visar hur plattorna kan skjutas ifrån varandra, skjutas samman eller länsefter varandra. Vid alla händelser kan det uppstå jordbävningar.
Den här filmen visar hur det går till
DEn här kartan visar hur plattorna ligger och var det händer sakre mellan dem
Karta över litosfärplattorna. Plattornas inbördes gränser utgörs av spridningszoner, kollisionszoner och förkastningszoner, som definieras av seismisk och vulkanisk aktivitet.
Kontinenterna blir till, för 250 miljoner år sedan satt alla kontinenter ihop i ett och samma land. Men superkontinenen Pangea som den kallades sprack upp i mindre delar. Sakta med en fart av ungefär så fort en nagel växer så rörde sig kontinenterna över världen till det läge de har idag. På sydamerikas östkust kan du ganska tydligt se att den tidigare satt fast med Afrikas västkust.
Idag är jordplattan uppdelad på sju stora och tio små plattor som rör sig runt. Vi bort mitt på den euroasiska plattan
Vi ska nu börja med ett nytt moment i SOn för bägge 5orna. De ska få i uppgift att rita och skriva ett infromationshäfte om Jorden. Klicka här för att se uppgiften
Fakta om Jorden
Jordytan förändras hela tiden, jorden byggs upp av vulkanutbrott, sanddyner blåser upp och blir sandberg. Samtidigt så slits jordytan ned av vatten, sol, vind, köld. Detta är ett kretslopp som bygger den miljö vi bor i. Under ett par veckor ska vi arbeta med detta och göra det genom att konstruera ett häfte.
Fårn början var jorden bara ett brinnande klot, efter tusentals år började klotet svalna och det blev en skorpa på det. Denna skorpa kallas jordskorpan och är den vi går på.
Värmen under jordytan kokade och gjorde att vi fick vulkanutbrott, jorden träffades av is från meteroiter som smälte och blev vattnet i världen. Efter miljontals år fick jorden ett utseende som liknar det det har idag.
1: Innerst i jordens mitt finns en fast kärna som forskarna tror består av järn och andra tunga metaller. Den håller drygt 6000 grader Celsius och har den temperaturen på grund av radioaktiva processer.
2: Yttre kärnan har en lägre temperatur. Drygt hälften. Inre och yttre kärnan är ungefär lika stora som planeten Mars tillsammans.
3-4: Mellan jordskorpan och kärnan finns manteln som består av magma, flytande sten. Inuti det här lagret finns strömmar som driver den smälta stenen uppåt. Där smälter magman mantelns nedersta lager, pressas upp i manteln innan den kyls och sjunker neråt igen. Man tror att det är den här rörelsen i manteln och kärnans yttersta lager som gör att kontinenter och världsdelar rör på sig uppe vid jordytan.
Ibland delar man upp manteln i två delar, inre (3) och yttre (4) manteln med en övergångszon mellan dem. Temperaturen är 500-900 grader längst upp i manteln men över 3-4000 grader i botten av manteln.
6: Den yttersta delen kallas för jordskorpan. Det är den fasta yta som vi kan gå på. Den är bara 5-7 mil tjock, tunnare under haven och tjockare under land
Karta över litosfärplattorna. Plattornas inbördes gränser utgörs av spridningszoner, kollisionszoner och förkastningszoner, som definieras av seismisk och vulkanisk aktivitet.
